(Sara)
Idag, strax efter elva på förmiddagen lyfte vi från Cairns och flög tillbaka till Sydney. Känns underbart att vara här igen. När vi landat, ungefär tio över tre var det dags att försöka ta sig till Seaforth där vi nu ska bo, och bodde förut. Tog tåget för första gången från flygplatsen och sen blev det färjan till Manly och sen bussen till Seaforth. Var inte så värst smidigt med våra stora resväskor men det gick. Tog sin tid och var ännu jobbigare när vi bara ville komma fram. Blev att ta ut lite pengar och sen köpa frukost och middag för ikväll. När vi gått av bussen, typ 10-15 minuter promenad från huset, var det bara att börja gå med stora väskorna och matsäckar. Haha, måste sett kul ut! Och usch vad jag hatar backen vi måste gå! Vi tycker att den är lika med döden i vanliga fall när vi går uppför den och nu hade vi stora väskor att dra på också, otroligt att vi klarade det. Väl framme hos Kathy och Steve blev vi varmt välkommnade. För ni som inte redan vet det ska vi nu i ungefär tre månader framöver bo hos grannarna till Claire och John. Dom har en liten stuga som är ungefär lika stor som en etta på sin baksida som vi hyr av dom. Kommer upp bilder imorgon så ska ni få se, det är perfekt för oss. I alla fall, vi blev riktigt varmt välkomnade. Steve hjälpte oss in med våra väskor och vi gick igenom lite saker, typ som handdukar, kökssaker osv. Det är så himla skönt, vi får låna handdukar och lakarn och hela köket är typ utrustat med allt man behöver. Efter att ha fräschat upp oss lite med en dusch och hämtat våra saker hos familjen Killingback blev vi bjuda på en underbart god, och som inte kunde komma mer passande, middag. Grillad kyckling, klyftpotatis och en riktigt god sallad. Till dessert en slags nöttårta med glass, sjukt gott! Efter att ha ätit enbart pasta i tre veckor var det riktigt gott med en ordentligt hemlagad middag, även fast den inte var så speciell så var det perfekt för oss. Var jättemysigt att sitta och prata med Kathy och Steve. Vi har sån himla tur alltså. Från att ha kommit från en jättebra och underbar familj som Claire och John kommer vi till en lika snäll och underbar familj. Dom är jätteglada för att vi ska bo här hos dom och dom vill hjälpa oss att skaffa jobb och så. Vilket vi verkligen behöver! Hade tänkt att gå och söka jobb imorgon men tar det på tisdag istället så vi kan komma i ordning med allt här, har en hel del tvätt som ska tvättas! Haha! Men i alla fall, Kathy och Steve är så snälla och deras tre söner verkar jättegulliga, lite blyga men dom blir väl mer pratglada när dom vant sig vid oss, vi ska ju bo här ett tag! Det var rolgit att träffa Elyse, Marcus och Millie igen också. Blev många kramar när vi kom dit och ringde på dörren. Så kul att se dom igen, tre små solstrålar! Dom tyckte det var spännande att höra att vi sett en haj och hittat Nemo, blir mer sånt prat imorgon när vi ska gå över dit igen.

Nu har vi packat upp allting och har fått iordning på det mesta. Sitter och kollar på nån film som jag inte riktigt vet var det är för någon, handlar om korrupta poliser tror jag, helt okej är den. Jag sitter dock på toan och skriver på Alexandras dator för här är enda stället vi får internetkontakt just nu! Haha! Förhoppningsvis kan vi fixa det imorgon så vi kan börja lägga upp alla bilder vi har tagit ordentligt. Dom kommer komma upp på bloggen så småningom. Klockan börjar bli ganska mycket här, blir att gå och lägga sig strax. Har tagit vår kopp te som börjar bli en liten tradition här. Vet inte om det är en dålig eller bra vana? Imorgon ska vi som sagt tvätta och så. Ska även gå och storhandla mat! Ska bli spännande! Får se om vi kan göra lite kap på billig pasta osv. Det är lite roligt att man måste tänka lite ekonomiskt och planera, men sen att pengarna rinner iväg är mindre kul. Vi får ju se hur det blir med jobb och så. Får vi ett välbetalt jobb och får jobba mycket behöver vi ju inte tänka på pengarna lika mycket men chansen att vi får det är väl inte så jättestor. Men det ska bli kul att komma in i vuxenlivet lite. Ta ansvar på riktigt och planera. Det är nu vi ska klara oss själva. I och för sig bara i tre månader, men man vet aldrig, det kan bli en utmaning!

Ne, dags för sängen. Äntligen får vi sova i en skön säng! Slippa gamla utslitna hostelsängar! YES! Har fått knutar i hela ryggen nu efter det. Ha det så bra allihopa, vi saknar er.

Kramar Sara