(Sara)
Kanske dags för att skriva ett inlägg igen. Jag vill börja med att tacka för all förståelse och stöd jag fått efter mitt senaste inlägg. Jag vet att det blev ett rörande inlägg med många tankar, kände att jag var tvungen att få ur mig allt. Jag förstår varför mamma väntade med att berätta för mig men jag kan inte fullt hålla med. Men hon berättade och det är det som betyder något. Och tack alla som jag vet ställer upp för mig nu, min familj och min mamma. Det betyder mer än guld.

Har varit lite konstiga dagar sen jag fick beskedet i tisdags. Har inte riktigt känt mig levande, som om jag levt dagen i en bubbla. Men efter att pappa skrev ett mejl till mig häromdagen släppte jag ut allt, det behövdes. Behövde få höra några värmande tankar från honom. Jag måste nämna att jag mejlar en hel del med Malle också. Det är riktigt skönt. Samtidigt som mejlen vi skriver innehåller seriösa tankar så skojar vi till det och det gör allt mycket lättare. Det blir en stund då inte allt är så allvarligt. Jag kan prata med någon hemifrån och allt är som vanligt. Tack för det.

Igår kväll jobbade jag på restaurangen PLONK!. Började kl 18 och slutade strax innan elva. Var helt slut i benen efter det. Alexandra var inne i city och festade med folk vi känner/träffat. Det var tänkt att jag skulle åka in dit efter jobbet men eftersom det blev så sent och jag inte fick min dricks direkt (ja, jag är pank just nu för jag har inte fått någon lön än) så blev det för mig att gå hem istället. Det var faktiskt ganska skönt, käkade framför tvn med datorn i knät. Alexandra ville att jag skulle komma men hon verkade ha kul ändå! Det gick i alla fall väldigt bra att jobba igår, men känner att jag är i en slags svacka, vet inte om det är för det jag fick reda på eller om jag är i den där perioden då det känns som man inte kan någonting och bara får lära sig hela tiden. Men det är väl så i början och sen att man kommer på - jag kan faktiskt en hel del. Tar ju i och för sig ett bra tag att lära sig allting, speciellt menyn! Jag dör så många olika viner det finns och rätter, och på engelska! Expert på mat kommer jag vara när jag kommer hem! Blir att laga mat med pappa då! Och dom serverar massa sorters fisk, låter gott va mamma?

Har nog inte berättat det här på bloggen, men ägaren till restaurangen jag jobbar i gick bort i en tragisk seglingsolycka för mindre än två månader sen och nu har hela företaget lämnats över till hans fru och barn. Hela historien är väldigt tragisk. Dom äger ett stort område vid en bro som kallas Spit Bridge. Ligger massor med båtar där och dom har några affärer samt caféet/restaurangen jag jobbar i. Jag ska ta ett kort när jag går till jobbet en gång så ska ni få se, jag går nedför en jättebrant trappa på väg till jobbet och då ser man ut över hela marinan, underbar plats att jobba på. Men i alla fall, tänkte att det kunde vara intressant för er att se, eller för mig att visa i alla fall. Familjen var på tv för några dagar sen och berättade om händelsen. Dom filmar lite på bryggan och stranden precis utanför restaurangen där jag jobbar. Dom är jättetrevliga och det är starkt av dom att dom jobbar på så bra som dom gör och positivt. Här kommer länken där ni kan kolla på filmklippet:
http://video.msn.com/video.aspx?mkt=en-AU&brand=ninemsn&vid
=44967b37-9b43-4234-bf04-9a9d3ed065ce

Usch, har blivit väldigt mycket tragiskt som har skrivits på bloggen på senaste tiden, hoppas att "vinden vänder" nu.

Pratade med Alexandra nyss, hon hade tydligen haft jättekul! Avis! Men hon kommer inte hem förns ikväll, dom skulle på bio och se skräckisen Paranormal Activity. Den vill jag med se! Någon som har sett den? Är den bra/värd att se? Hoppas hon är hemma när jag kommer hem i alla fall.

Nu är det dags för att hoppa in i duschen, måste göra iordning och käka tills jag börjar jobba kl 18 ikväll med.

Hoppas ni har det bra hemma, tänker på er.
Kramar Sara